Blog

aldrig trodde jag väl att jag skulle känna en tillfredsställelse att stanna upp i det lilla få en rofylld lyckokänsla… av att nypa av vissna små blomblad i mina Pelargoner. Men så är det. känslorna av här och nu är här. I min lilla gröna vildvuxna trädgård vid mitt hus, Alunbruket bakom Magasinet vid Andrarum Brösarp. I osorterade årsringar och årstider. Magasinsbyggnaden och bo-huset från 1700-talet (varit krog bostad bagarstuga rökeri…) vars miljö inne o ute byggts planterats renoverats fixats till av flitiga strävsamma händer knogar kroppar alla de människor som levt älskat klippt gräs lagat mat samtalat dansat bott arbetat här… Från Alunbrukets tid 1740-tal till 1925 med tuffa tovade hårt arbetande arbetare, dansbanan (i bruk till 2012!?) – till – sommarhus och bostäder till oss andra med Wifi el och varmvatten… och andra inkomster och kringsvandrad av vandrare på Skåne- och Backaled. Turister besökare vandrare cyklister boende…

Tankar kring en pelargon en paus, stannar till en stund. Frid i det lilla, när omvärlden snurrar i otakt och mörkert kryper närmare. Krig våld svält hat hot Ukraina Gaza/Israel Sudan Jemen Ryssland-Nordkorea-Kina ??? Högerkrafternas ljussskygga krypande mot makten i Europa… Trump skjuten i örsnibben, Biden vacklar… Om Nyhetsflödet, o fejknews o ”nättroll” får styra känns nästan Ättestupan nära. Men, ljuset finns! vi får inte glömma. Måste öppna fönstret måste öppna ögon och öron mot det fria vackra blommande toleranta öppna ! gränsöverskridande kärlek solidaritet kampen mot orättvisor, rasism, förtryck och för fred -får aldrig slockna. att värna om det mest självklara -allas lika värde allas rätt att älska den man vill … är, tyvärr, en tunn skör tråd. Men också urstark och gränslös. Svalornas lekfulla swishande flygövningar in out under takpannorna i himlens blå surrande bin flugor det ständigt pågående samlandet surrandet kvittrandet . Katterna slumrar solskugga … Carpe sommarens flyktiga stunder i regndroppar och solsmek. stora tankar små tankar flyger fritt …

Tillbaka under palmerna vid Zanzibars östra kust, där hotellen Breezes Baraza o The Palms vilar omfamnade varsamt inbäddade i strandkantens sand o blommande grönska. Efter fyra dagar on the wild side, safari i Meru Nathional Park Kenya planar jag ut i palmsus vindens lekfulla smek bris Oceanen som vältrar in och ut i tidvattnets magiska ständiga rörelse. Gäster från världskartans alla hörn vilar badar läser pratar äter dricker glor i sina mobiler… Hakuna Matata Jambo Jambo. Varma leenden sand mellan tårna … kroppen vaggas sakta ner i tempo långsamt stressfri zon dofter smaker gula småfåglar yr kring sina runda bo- bollar i buskarna detnakna revet blottar sandbankar koraller sjögräs långt ut i horisonten… hägrar på vaksam jakt utspridda människor som plockar samlar fiskar… Innan havet återigen smyger väller in o fyller stranden blir badstrand igen… Natinaliteter kroppar klädsel åldrar stilar religioner färger former frisyrer sociala koder normer frukostvanor hattar kepsar flip flop … så olika vi är. Vem är rätt ? Vad är fel? Snyggt fult? Vissa konstant i sina mobiler, vissa i för små bikinis vissa badar med hatten på kaffe Fanta vin öl ? Världen är så stor. Oerhört välgörande tänkvärt nödvändigt att ryckas ur sin safety box, snurra runt byta perspektiv… lilla Sverige är långt bort uppe i sitt nordliga hörn. Afrika vad gör det med mig? Östafrika… berör all over känner mig hemma och fullkomligt borta. Avslappnad avväpnad ödmjuk. Det vilda elefanterna lejonen noshörningen antiloperna zebror ” de bajs- rullande” skalbaggarna, graciösa girafferna… livet döden på jakt på vakt så vibrerande fridfullt dramatiskt storslaget. Livets cirkel live. Berör rörd.

Jag skrev här. Det var längesen. Men solen har gått upp och ner årstiderna vävts och avlöst varandra, höstens löv dansar singlar lägger sig att vila naturen stillnar mörkret blir mörkare ljuset bleknar kylan kryper ner kilar sig in vinden drar viskar sliter sjunger… Snart vinter, även om klimatförändringarna börjat förskjuta förstärka försvaga sudda gränser, almanackans sol och måne ligger fast kring galax i stjärnhimlen. Tid för reflektion. Det senaste året har varit mörkt för vår jord, Putins invasion i Ukraina i slutet av februari, högerkrafternas, här i Sverigedemokraterna, intrampande ur ljusskygga gömslen med sin populism trånga inskränkta rasistiska egoistiska vi och dem syn. Jag är mörkrädd förbannad och ledsen. Nu styr de den blåbruna regeringen, som största parti, står bakom alla beslut men slipper ansvar. Hoppet står till demokratin humanismen och människans mänsklighet innerst inne. Även om man kan tvivla när man ser hör vad ryska ( och andra?) soldater är kapabla till av tortyr våldtäkter mord på oskyldiga sadism övervåld meningslös förstörelse. Och upproren i Iran ändå ett ljus, protesterna mot regimen, för kvinnors frihet och mänskliga rättigheter, men priset högt. Nej suck detta blir mörkt… Men ljuset finns bara vi tänder det, försöker se det stora i det lilla. En klyscha med ” Låt stå”-rätt på livets svarta tavla. Snart släpps julens dofter lösa i gran o saffran pepparkakor glögg ljusslingor glittrar tindrar, må de värma upp o smälta ner elpriser och inflationen. I min lilla värld slumrar spinner tassar mina kattflickor kaminerna sprakar i kvällen TVn zappas kring serier nyheter ” Hårt väder” med Batra ( uppvaknande nya vinklar på vår tids klimat i perspektiv) Hockey-galan ( Börje Salmings ALS färgar alla hyllningar…) Expeditionen med Anja Persson Carin Götblad mfl stretar psyk o fys i Nepal/Tibets bergsmassiv ( nu ska tydligen kändisar antingen på äventyr i berg eller ut på hav eller baka eller laga mat…i tv världen. Underhållning!?). Stickning blev Årets julklapp – ändå ett hopp om en mjukare framtid🥰💫

Regnet regnar drar på tvärsen genom äppelodlingen sveper över Österlens nakna vidöppna fält … Jag hukar inne som kombinerad ”kontorsråtta innekatt hemmafru” , inregnad från jobbet med att beskära äppelträd. I Washington har dagen just vaknat, krispig försiktig sol på väg upp -där Joe Biden och Kamala Harris, ska utropas som USAs president, kl 18 svensk tid. Ett ljus i mörkret?! efter fyra år med Donald Trumps som envåldshärskare … arrogans skräckpropaganda fejk news rasism polarisering förtryck lögner våldshets. jag och många många har förskräckta sett hört hans fullkomligt vidriga lögner och påhopp och styrningar av USA av världen. Hans förnekelse av klimatförändringar. Vi vi som vill ha en mänskligare värld där allas lika värde räknas, med en socialt- ekonomiskt- humanistiskt- och miljövänlig hållbarhetsinställning som värdegrund.

I övrigt Corona Corona Corona… Världen har satts på paus, vetenskapsmän och medicinprofessorer analyserar och gräver i virusmutationer och botemedel, vaccin… Politik och näringsliv famlar i förbud lagar råd information lock downs öppna upp-stänga ner ställa in ställa om..?! Resor möten fester kurser matcher konserter föreställningar …. nej, INSTÄLLT. Sjukhusen och sjukvårdspersonal kämpar bakom visir och munskydd… Nyheterna rapporterar om dödstal vaccinationer provtagningar. siffror tabeller analyser…. alla som eventuellt läser detta vet att allt med Corona och Covid är söndertrasat tjatat. men ändå…? 2020 var ett mörkt år -globalt- med Corona – medicinska ekonomiska sociala (ofta) katastrofala konsekvenser- Cirkus Trump med alla hans ondskefulla oförutsägbara drag-Brexit… Och Konspirationsteorier som florerar och sprids som ogräs på internet. ”Fakta” grundat på tyckande som fullkomligt lösryckt och ej faktakollade blir plötsligt ”sanningar”. ”Vanliga media” med utbildade journalister, faktagranskning, erfarenhet, historiska perspektiv och källor från världens väderstreck (självklart ska man inte svälja allas allt, allt måste granskas kritiskt och sättas i perspektiv!) -betraktas med skepsis och förnekas som ”censurerade av makten”. jag är mycket rädd för detta, dessa konspirationsteorier , även om det inte är något nytt… Innan 2a världskriget spreds rykten, lösa antaganden, antydningar om att judarna var opålitliga falska onda…

Men också, det anas ett-visst ljus – inte minst med Biden och Kamala Harris valet i USA! trots att Trump som en trotsig 3-åring fortfarande förnekar valresultatet och inte erkänt sig besegrad. inte erkänner Joe Biden som president. och våren är på väg!

Här i Skåne är vi priviligierade, dagarna blir lite lite men dock längre och bakom snöflingorna här man våren. Att dessutom arbeta ute i en äppelodling är en ynnest (de flesta dagar) i årstidernas växlingar, vind regn sol, när det svepande ljudet av vingarna från fyra svanar som flyger förbi, eller gässen i sina flockformationer, eller när tranorna trumpetar seglande i klungor över odlingen… Och gladorna, våra stammisar och himlakollegor, som svävar ”bevakningsseglar” över oss och de dryga 48 000 träden. De har perspektiv. I ordets kärn-mening.

3 september.  Tankar under ett äppelträd, rent bokstavligt…

Idag var det dags. Årets äppelplockarpremiär på äppelodlingen vid Tosterup slott, Österlen. I röda, rosa, orange, skimrande gula gröna nyanser hänger äpplena vid sina grenar, i små klungor eller ett och ett. Underverk är det hur de kala spretande vind och väderpinade grenar som  vi klippte av/ner i vintervåras,  där själva bryt- snittytan kallas ”ventil”,  för att få ny kraft att växa vidare. Så vackert har jag alltid tänkt, en ventil behöver vi alla, även vi människor för att få luft och energi. Nu i skördetid blir växtkraften  så påtaglig, de förr så taniga kala grenarna prunkar i bladverk och frodiga äpplen. På bara några månader, från frusen knopp till blomma, bi-befruktning, kart och nu det fulländade äpplet. Det som ”överlevt” årstidernas brutala utslagning och den manuella gallringen av både blommor, grenar och kart. Symboliskt även det, survivel of the fittest?, nej så är det ju inte… de som överlever är de som lyckas anpassa sig till sin omgivning och ställa om. Var det så Darwin sade? De som klarar att följa med förändringar förflyttningar nya samarbeten och möten, följa vindarna som vart äppelträd i odlingen som står fäst vid ett bamburör som stöd men som ger den kraft att växa och dansa med vinden…

Tankar som kan virvla runt där vi går långa timmar och plockar, för hand med handskar vart utvalt äpple. ner i en liten låda och sen ner i de stora träbingarna på ”det lilla traktordragna tåget” som lastas och töms lastas och töms… 48 000 träd ska plockas, de står i 100 rader i den mjuka sluttningen ner mot sydkusten. Saga är först ut. Plockperioden beräknas vara cirka 6-8 veckor. Hela Äppelriket är  en mustig höstmust.

När jag var ung/yngre heter det väl (ha ha…) hade jag romantiska drömmar om  att åka till Frankrike och plocka vindruvor. Tillsammans med en internationell skara skulle jag plocka druvor i Rhonedalens sluttningar och på kvällarna skulle vi sitta runt rustika träbord och vin-diskutera ”livet och världen” över en mustig köttgryta…

Det blev aldrig någon druvplockning vid Medelhavet för mig. Men idag plockar jag äpplen på Österlen. Det blev ”min vinresa”, fast annorlunda. Att plocka äpplen är ett härligt ute-arbete i sol och vind, när regnet dundrar in inte lika tjohoo, men det är liksom all-inclusive i plockperioden,  Och var dag små fläckvisa prat om litet dutt här o där och globalt, politik och böcker, barn och äppelknow how, med de andra i äppelplockarnas brokiga skara,  och radio och podd-lyssnande.  och böj o sträck och gå gå gå i träd för träd rad efter rad…  Åtta timmar känns i ben och fötter. Men befriande skönt nu, efter en dusch, med enkopp te och en fridfullt sovande Awen (min katt) i knät.

I övrigt drar det ihop sig med valspurt. The Swedish voting-race, typ. Orkar snart inte höra mer om löften och lovord, om procenter och miljarder. Var finns kärnvärdena, grundvärderingarna? ibland verkar det som om vissa ändrar sin röst på lösa grunder och löften om att typ ”vi vill sänka bensinskatten”, sänka skatten, göra det bättre för barnfamiljerna, pensionärerna, miljön, skolan, vården vården skolan!!!” Vi och dom. igen. skapa motsättningar och rädsla.

Istället för samarbete och gemenskap. Att se att Sverige bara är ett lillepluttland uppe i ena hörnet. få perspektiv. Och hela tiden försöka tänka tanken att. Vi är alla olika, vi har olika värderingar, viljor och smaker.  Om musik, bilar, djur, kaffe, mat, resor, blommor… En del är intresserade av motorcyklar, andra av hästar, vissa av stickning, andra vill bodybuilda sin kropp eller tycker att handboll är det roligaste man kan spela eller Ishockey eller badminton, golf eller agility med sin vovve. Ej att förglömma yoga, läsa böcker, gå på teater, surfa (på havets vågor), baka, spela Poker eller piano, jaga eller gå på krogen… Vart jag vill komma? vet inte riktigt, vill bara att vi alla ska kunna hitta ett sammanhang där vi alla får vara som vi är, utan att såra söndra andra. Livet är en kompromiss, vad är viktigast för dig för mig?

Förra helgen besökte jag mitt gamla rotsystem i Örebro och Skedevi vid Tisnarens strand i Sörmland. där min pappa är född och jag och min syster tillbringade många av våra barndoms sommarlov. Vi, jag och nämnda syster och moster (85!) körde nu kring gamla hus ”där bodde vi då” där bodde vi sen, där bodde farfar och farmor, Märta och Olle i den gamla nu sedan länge nedlagda handelsboden”, och Svenssons lantgård med både kossor, grisar och en dräng…  minnen, möten, doft av hö, utedass, granskog… simturerna i insjöns  mjuka vatten, kräftskivor, saft i syrenberså och spökrädsla vid kyrkogården, hässja hö, hoppa på höskullen, små fragment ur minnesluckornas arkiv.  Inklusive några fina små möten med nutida ”utsända” (tack Kay Pollack för din filosofi kring det och vissa människor vi möter”)  bland annat Kristina som satt och rensade svamp utanför det sista torpet vi bodde i, för nästan 50 år sedan. Nu har hon och hennes familj det, sedan 20 år,  som sitt ”retreat” i skogsgläntan, fortfarande med utedass vedspisen intakt. Vi hade ett fint litet samtal om livet i som i en tidlös tillvaro, hit och dit i år och geografi, med naturens värde och miljö som värdegrund, och humanist. Jag var kring 8 år när vi flyttade därifrån… Vilka drömmar och planer hade jag då?

Tiden har inte stått still, den tickar som klockan runt. 10 år 20 år 50 år igår imorgon…

Ikväll blir det ingen mustig kollektiv vin-middag över världskartan kring ett rustikt träbord på en fransk vingård. Men väl spagetti och köttfärssås i soffan där vinet är vatten, i ett hus  på Österlen. Så blev det. Underbart! Imorgon väntar en ny heldag i Äppellunden.

Kvällssolen kastar långa skuggor över Tosterup.  Nu kastar jag ut dessa ord i världen…   Susanne

 

Igår var jag på marknad i Anderslöv, en liten ort på Söderslätt cirka mellan Ystad och Malmö. För mig var det första gången, men för Anderslöv var det den 42a. Sedan 1976, då var jag 17 år, har  ”knallar, nöjen och mat” tagit över det lilla torget och huvudgatan längs väg 101. Inramad av hemsnickrade o målade skyltar med ”loppis”, swish-nummer och ”10 par för 100 kronor”…  ”Sillamacka, våfflor, sugrörsdricka,  tjocka och smala korvar”, en svag doft av friterat och stekos… Kramar, vänskapliga handslag, klingande skratt, getingar och förväntansfulla barn. Några karuseller i ena hörnan, marknadsstånd med strumpor, kvastar och korgar, rökt ål och rökta korvar, meterlånga tjocka lakris- och hallonremmar, magnetsmycken, oliver, honung, Foppatofflor, spettekaka och i år, -även några politiska partier som harmlöst bjöd in till frågor och information bakom sina vackra budskap,  löften och storbilder på förföriskt leénde partiledare. Intresset verkade dock ganska ljummet både innanför och utanför deras bås. Men kanske ändå viktigt att vara där, på plats ”bland folket”? Undrar om det är detta som SD menar med ”Skånsk kultur?” men då har de nog inte varit här…  En marknad är en mötesplats, för alla, alla.  Sedan de så kallade urminnes tiderna har folk samlats på marknader för att köpa, sälja och utbyta både varor, skvaller och nyheter. Festa och fynda. Hej o kram och kära återseenden av gamla barndomskompisar, hemvändande semesterfirare  och gamla grannar… och, det stora ömsesidiga folknöjet att ”se på folk”, där vi alla är sevärdheter för varandra.

Mitt i -några bord, plaststolar och träbänkar -framför en liten scen där en brokig mix av musik och sång framfördes. Det var därför jag var här, för att se ”LindaLee och Lasse”  köra några låtar på sång och gitarr. Bygdens barn som återvänt. Så där stod jag och njöt i eftermiddagssolen, med min kära sambas sons flickvän på scenen och med Joakim, Malin, Edvin och Eline kring mig. En fin familjestund, att bara ”hänga” där tillsammans.  Inklusive Fin sång och fin gemenskap, anspråkslöst och äkta. Det är befriande långt till Stureplan…

I bilradion påväg hem – nyheten att att Kofi Anan är död. Med vemod, sorg och eftertanke och farthållaren inställd på 70 km/h i den vackra sensommareftermiddagen genom böljande fält och havet vid sydsidan… Denna kloka visa vackra man -en av FNs och hela världens stora humanister, fredsambassadör och gränslösa globala människa har lämnat jorden. Men hans ande är evig och det är inte långt till Backåkra, Meditationsplatsen där PAX och kärleken har en tidlös fristad.

Lite senare läser jag om Aretha Franklin och att även den norske store världsmedborgaren, fredsmäklare och diplomaten Thorvald Stoltenberg gått bort. Sorgligt och tomt här, men himlen är nog fylld av fina samtal och soulsounds… Jag har ”12 par strumpor för 100 kronor” marknadsfynd i en påse. Skåne är underbart, med ett fönster öppet mot världen.

Min blog…

Sommarvärmen dröjer sig kvar en stund till… Och i media börjar valrörelsen hetta till. SverigeDemokraterna (SD) marscherar i medvind och ”ingen förstår” hur de överhuvudtaget kom in på vägen… De rör om och upprör, skriker ut sina svartvita budskap och löften om ”ett bättre Sverige ett tryggare Sverige med fler poliser och färre invandrare”. Generellt kallar de alla med lite för mörk hud, lite för mörkt hår, – för invandrare…  Oavsett om de är flyktingar från krigshärjade länder eller ”vanliga svenskar” som är födda här, bor här arbetar här. Men kanske inte är korrekt vita i huden?  De är parasiter som tär på den svenska välfärden, de tar tar våra skattepengar.  anser SD.

Eller homosexuella ! De är onormala och ett hot mot kärnfamiljen! fy -ta bort dem! Eller Judar och  muslimer –de har ingen rätt att vara här. De hör inte hemma i Sverige. anser SD.

Det är VI och det är DEM. Det är dem mot oss.

Vi ska vara rädda för varandra. Då blir vi (medborgarna) lättare att hantera. Då behöver ingen tänka själv, vi bygger nya murar, som skydd och stänger in oss. Där bakom. Med vår familj, våra vänner och grannar är vi trygga, de som tycker som vi, som lever som vi.  ”Invandrarna lever på bidrag, är kriminella, opålitliga och bränner våra bilar. ”

SD vill till exempel ”främja Skånsk kultur” framför mångfald. Enligt ett reklamblad i en lokal tidningsbilaga. Vad innebär det? mer Spettekaka, stekt sill och Mårten Gås? Än pizza, kebab och Ramadan?  Var går gränsen? Vid Öresundsbron eller vid matbordet, i våra tempel, synagogor, moskéer och kyrkor?

Perspektiv på världen. Sverige är ett pyttelitet land uppe i ena hörnet.

Jag undrar hur en Sverigedemokrat nersläppt mitt i Harare, Bogota, Damaskus, Alger, Beijing, Ho Chi Ming City, Jerusalem eller Mumbay känner sig? Att ”Vi svenskar är minsann bäst och vet bäst hur världen ska se ut, vilken religion som är rätt och vilken högtid som ska firas? Varför pratar ingen svenska här?”

Visst det är viktigt att vi som bor här i Sverige ska kunna det svenska språket och respektera de lagar, den kultur och de sociala koder som det svenska samhället bygger på. Men, hur vi därefter väljer att leva det är allas val, oavsett hudfärg, sexualitet eller religion.

En annan del i SD´s retorik är att:  -Klimatförändringarna och miljöhoten, som vetenskapsmän och politiker varnat för och nu även ”vi svenskar” fått erfara i praktiken, inte bara på TV, av extremväder av snökaos, översvämningar, bränder och het torka. -Det är en överdriven ”trend”, enligt SD.

Visst, det finns mycket i Sverige som kan bli bättre. Vården, skolan, äldrevården, integrationen till exempel. Men det är en lång process för ett demokratiskt (inte ett sverigedemokratiskt !) samhälle, inte ett quick fix.

Nu mullrar,  som i 1930-talets Tyskland när Hitler började sin till synes harmlösa ”förening”… Men det har många glömt?,  Idag mullrar det i skydd bakom anonyma  sociala media-konton och hos ”nyfrälsta Sverigedemokraterna”. ..

Men hallå ! -som i Kejsarens Nya kläder.  ser ingen att han (Jimmy Å) är naken?!

Den politiska spelplanen har förändrats, det handlar inte längre om röd mot blå grön eller grön. Idag handlar det om samarbete, mångfald, solidaritet -att våga stå upp tillsammans. För ett samhälle där tolerans, öppenhet och allas lika värde är grundstenarna. Att inte låta de svarta krafterna ta över. Det är dags för nya nätverk och samarbeten.

detta är mina personliga åsikter, jag vara tvungen att ge dem vingar…

Ingen kan göra allt men alla kan göra något!  gör det. -ta din granne i handen, visa alla respekt, prata med arbetskamrater, kompisar, kusiner, de i fotbollslaget och på kräftskivan. Våga vara den du är. Säg hej, säg nej, säg ja, skriv, diskutera, sopsortera, tänk globalt -lev lokalt.  Och välj svenska äpplen i butiken.

 

 

 

 

Det här är mitt första trevande inlägg. Sommarens rekord- långa och varma väder har växlat till vresiga vindar, grå himmel och regnstänk. Vid den skånska sydkusten. Skönt med svalare luft men också lite vemodigt, även om det är dags nu att skifta. Som om naturen viskade  till förändring även för mig. -att ta tag i en blog, den här, min blog. Jag har skrivit många artiklar, texter och lösryckta ord i tidningar, kataloger, div ”web” , mail, sms, anteckningsböcker, brev och på lösa lappar genom livets resa.  Jag har haft förmånen och den nyfikna lusten att resa, upptäcka delar av världen, möten med platser och människor. Det är mitt jobb men också min väg. Jag älskar det. Det är här min förhoppning att skriva fritt, -utan säljande krav och format, -mina tankar, och berättelser. När orden kommer till mig. Ibland kort ibland långt.